MEN BUHU - Kontakt; [email protected]

Spenderade helgen i huvudstaden. Under endast en dag i city hann jag se elva kändisar, knark och två sluddrande pundare. Det var mitt första besök i Sveriges storstad nr. 1.

Jag har aldrig förr upplevt något liknande. Det spelade ingen roll att det regnade och var kallt. Jag hade varken tid eller huvud nog att ta emot dessa intryck som kom flygandes mot mig från alla håll. Där var det människor överallt, gator hur som helst och affärer i var vrå. Jag befann mig i en stad med puls.  

Men helgen gick fort, plötsligt var det dags att packa ihop alla intryck och lämna allt detta bakom oss.
När jag åkte igenom staden för en sista gång, nickade jag för mig själv medans jag konstaterade det självklara. En dag kommer Jag leva här.

Vilken dag.

Vilken vecka.

Knappt värd att tala om ens.

Vad hände? Vad gick fel?

Märkte dig inte, såg dig inte.

Du måste va sjuk.

Sjuk, sjuk, sjuk.


S

Imorgon drar jag till huvudstaden. S, hon pyser åt annat håll.
Men vi kanske ses igen.
Vem vet?

J

Snart åker jag. Snart bär det av. En sextimmar lång resa skall jag inom loppet av ett par dagar gå tillmötes.

Jag tittar igenom min dators musikutbud. Inte i hopp om att skapa den ultimata spellistan för resan. Nej, jag söker något som framkallar tårar och eftertanke. Något som får en kyrka att fyllas med snyftningar och tunga suckar. En låt som hindrar folk från att skaka av sig sin skeva bild av mig som ett helgon. En låt som får folk att tänka
"Fan J, det var ju något alldeles speciellt med henne".  
Kanske även ett litet "VARFÖR GUD!?! VARFÖR!?!" fort följt av "TA MIG ISTÄLLET!" innan personen i fråga faller ner på mittgången i gråt. Det hade varit något.

Jag har ångest. Jag har alltid vetat att jag skall dö ung, men inte redan. Inte nu. Fan.
Hur som haver, I had a good run.

J

Det går för bra nu kompis.

Allting är roligt, allting är spännande, allting är lustigt. Allting.

Men jag är rädd att det snart kommer bli ingenting.

Vad gör vi då? När vi är fast i gamla hjulspår igen. När allting ser grått och tråkigt ut. När allting inte är lika roligt, spännande och lustigt längre. Vad gör vi då?

Fan skulle det bli så här? Varför skall vi vara så jävla glada för? Jag var nöjd med det vi hade innan. När allting var grått och disigt. När vi visste att solen redan hade gått i moln. Men nu, nu har vi bara väntan kvar. Väntan till att regnet skall falla.

J

Tänk om du visste hur mycket du påverkar vår dag. Hur allting kan kännas som waste of time, tills du kommer in i bilden.

Tänk om du visste hur lätt du får oss att skratta och le.

Tänk om du visste hur konstiga vi är.

Tänk om du visste.

J

Det skrämmer mig ibland att allt en dag kommer att ta slut.
Att inte få vara med om alla roliga stunder, ja tråkiga också för den delen.
Kommer sakna det.

Men jag ska inte låta de tankarna hindra mig.
Livet är gott nu.
Allt är som vanligt, men inget är som förr.
Vi har fått spänning i vardagen.
Allt är så roligt, konstigt och lustigt.
Men ändå så spännande,

Så spännande att man faktiskt blir sugen på att ge fan i idrotten.


S

Det är inte acceptabelt när ens pubertala tonåring till lillebror sover bort halva dagen för att sedan, runt 23-snåret, sätta sig vid datorn för att spela det grövsta datorspel som hittas kan. Ett datorspel där man skjuter så mycket som möjligt, gärna några bomber här och där. Helst några extra gånger också, så att han vet garanterat att "terrorist-jäveln är död".

Detta vet jag för att min lillebror verkar vägra stänga dörren, nästan lika mycket som han vägrar sänka volymen några hack. Med jämna mellanrum får man även ta del av både hans glädje och sorg, när han försöker överrösta högtalarna som står på max. Vilket han lyckas med, oftast.

Det är kanske detta som de kallar för tonårsrevolt nuförtiden.


J

Gai Satay

Frisläppt kyckling med en positiv syn på livet. Har oftast en förkärlek till schlager och glittrande spandex. Spenderar gärna helgen med att klä ut sig till det motsatta könet, då de äntligen kan presentera sig som fröken Inga Problemas. De hyser stor respekt till Lill-Babs, Kikki Danielsson och Judy Garland som de ser som deras egna små (OBS! Gäller ej Kikki Dee) ikoner. De tycker även att Peter i Bonde Söker Fru är H E T.

Till detta serveras ris, alternativt nudlar & valfri sås.

Smaklig måltid.


Ja, varför inte?


J

Undra om bönderna finner kärleken mån tro?


S