Det var då det sa Kras
Dina ögon är som ett krossat glas.
Splittrad över hela rummet.
Skärvor som skär in i mig, skapar ärr som aldrig kommer försvinna.
Får mig att ångra att jag någonsin plockade upp dig.
Men Du fångar solens alla reflektioner i Din trötta blick.
J
Kommentarer
Trackback
