Fantommusen
Jag befann mig i vardagsrummet i eftermiddags när jag tycktes höra ett krafsandes.
EN MUS! What to do, what to do? Jo, jag gör som de flesta som hamnar i denna sits, jag ställer mig på soffan, dock utan det obligatoriska skrikandet och tårarna. Istället väcks ett stark sug inom mig för spänning. Krafsandet som jag nyss hade hört förvandlades till en inbjudan till ett litet äventyr. Mitt äventyr.
Dessvärre var min vy begränsad, så jag bestämde mig för att hoppa över till fåtöljen bredvid och vidare. Där hoppade jag runt på möblerna i en oversize tee med en halv macka i handen medans jag spejar över vardagsrumsgolvet. Vilken syn.
Men snart möttes jag av att mor kom in igenom dörren med en frågande blick.
- J, vad i hela..
- SCHHHHH! Hörde du något?
- Nä.. Va? Vad håller du på med?
- Jag tror det är en mu..
Längre än så hann jag inte förrän jag såg bordsduken i mors hand med en halvt avskrapad stearinfläck på.
- Jahaa.. Så du.. Ingen mus då alltså.. Nänä..
Jag tittar mig lite försiktigt runt rummet, tar ett bett på min macka och återgår sakta till verkligheten igen. Helt ovetandes om att jag fortfarande står i fåtöljen.
J
